Etikettarkiv: Cecilia Samartin

Semesterläsningen

När vi åkte hem från flygplatsen med svärfar som så snällt kom och hämtade oss så sa David ”Vi har egentligen inte gjort så mycket” varpå jag protesterade högljutt och påpekade att jag minsann läst fem böcker och var jättenöjd.

Fem böcker på åtta dagar. Jag är minst sagt nöjd. Hade med mig sex böcker vilket jag trodde var att ta i med råge, men tydligen inte. Jag är också väldigt nöjd med vilka böcker jag läste, alla var bra och de flesta riktigt bra. Det var verkligen fem olika och väldigt intensiva läsupplevelser.

Vad läste jag då?

Bare Bones av Kathy Reichs – ett spontanlån av hundvakterna kvällen innan vi åkte. En deckare ur serien som TV-serien Bones är baserad på. En helt okej vanlig deckare, mord och relationer. Jag kan tänka mig läsa fler ur serien men jag kommer inte rusa ut och leta efter dem. Jag blev dock förvånad över hur extremt lite som stämde mellan boken och TV-serien, det var i princip bara hennes namn (Temperance Brennan) och yrke, i övrigt saknades allt – läget, andra personer, relationer, hennes personlighet. Men, det var läsbart ändå, när chocken hade lagt sig.

The perks of being a wallflower av Stephen Chbosky. B oken handlar om Charlie och hans första år på high school. Charlies vän har precis tagit livet av sig och Charlie är väldigt speciell och introvert. En av de bästa böckerna jag läst på länge, den lämnade en känsla i magen av igenkänning och maktlöshet. Samtidigt som den blev ljusare allt eftersom. Tack syster som lånade ut!

Berg har inga rötter av Manne Fagerlind. Jag har haft span på den här boken sedan Manne Fagerlind var en av förra årets debutantbloggare, jag gillade titeln men hade ingen koll på vad den handlade om när jag köpte den second hand en dag, helt oplanerat. Nu vet jag att det är en fantastisk livsberättelse om en man som får alzheimers och därför skriver ner historien om sitt liv. Om allt som gick fel. Sen får vi följa hans sjukdomsförlopp ur hans perspektiv där hans historia sakta förändras och skevas, detalj för detalj till oigenkännlighet. En stark berättelse som lämnar spår men som också ger förståelse.

Drömhjärta av Cecilia Samartin, lånad från kanslibiblioteket på jobbet. Detta var en bok som verkligen gav mig perspektiv på allt jag någonsin tänkt och tyckt om Kuba. Den handlar om en privilegierad, väldigt religiös familj på Kuba under revolutionen och när revolutionen är ett faktum väljer delar av familjen att fly till USA medan resten stannar kvar. Boken fokuserar på två kusiner (Nora och Alicia), en i vardera land, och när Nora som är den som flyttat till USA växt upp åker hon tillbaka till Kuba för att hälsa på Alicia som verkar drabbats hårt av det nya systemet. Boken var både sorglig och vacker, framförallt otroligt gripande.

Jenny av Jonas Gardell. Sista boken i Turkiet. Och vad kan gå fel när Jonas Gardell skriver? Inget.

Den sjätte boken då? Jo, som ni kanske ser på bilden så hade jag också med mig Det röda fältet av Mo Yan. Den började jag läsa på vägen hem men typiskt nog så G L Ö M D E jag den på flygplanet. Så den blir det inget läsa av för tillfället i alla fall.

Fotor0615133053Allt jag läst tidigare i år hittar ni under taggen Läsdagbok 2013.