Kategoriarkiv: Bloggen

Bloggens kläder

Alltså. Jag är fortfarande inte riktigt nöjd med min blogg. Jag gillar färgerna, bakgrunden och headern – så långt är det bra. Men jag kan inte släppa att jag stör mig lite på temat (Twenty Eleven). Jag ogillar att ha ram runt bilderna som jag inte kan ta bort, och jag ogillar att jag inte kan ändra bredden på inläggsfältet. Dessutom skulle jag vilja kunna ändra formateringen på texten.

Någon som har tips på ett tema som funkar för mig? Gratis? Eller måste jag börja SPENDERA PENGAR på min blogg?

Bloggen på äventyr i en vecka!

Skoj grej: från och med imorgon gästbloggar jag hos Esska i en vecka! Det ska bli jättskoj och jag har verkligen tankar på en rolig vecka full av spännande inlägg!

Jag kommer inte vara helt tyst här i en hel vecka, men fokus kommer ligga på Esskabloggen och jag hoppas att vi ses där! Jag finns ju som alltid på Twitter och Instagram också.

IMG_20130902_173958

Bloggen har också fått nya kläder!

Efter många om och men så har jag, som ni säkert sett, äntligen fått tummarna loss och gjort _något_ med bloggen. Innan hade jag ju en helt orubbad standarddesign. Herregud.

Det krävdes i alla fall inte mycket för att det skulle kännas mer som hemma. En header som säger något om vem jag är (bilden är tagen av Malin från Stuudio Huusmann), lite annan färg och en snygg bakgrund (hämtad från Subtle Patterns och omfärgad av mig). Ibland är det så enkelt!

header_1000.jpg

Har jag slutat blogga?

Nej. Jag har bara dragit ner lite på frekvensen. Jobb och sådär. Men på fredag slutar jag jobba och ska vara ledig över jul och nyår. Så då kan det nog bli lite mer aktivitet här. Om någon fortfarande läser?

Nu är det slut på lugnet

En stor anledning till att det varit lite stiltje på bloggen i perioder är att jag inte längre surfar från datorn utan från min ipad. Men förtrösta icke för nu har jag installerat wordpressappen på den här manicken så nu är lugnet över. Jubla eller håll för öronen, valet är ert, men nu blir det åka av!

In between

Här sitter jag och väntar. Kakan är bakad och hemmet röjt men vännen är sen. Det blir lite av ett vakuum som jag borde fylla med skola och jobb men jag har så svårt att sätta igång. Istället landar jag på soffan och slösurfar.

Bloggen har hamnat lite i skymundan de senaste veckorna, jag har inte ork just nu för julen tog musten ur mig med allt flängande och den där vardagen pockar på rätt hårt. Men förtrösta icke, för när inte jag orkar finns det andra som gör det. Ikväll kommer mitt livs första gästbloggare in på den här bloggen med ett inlägg, det ni, det får ni inte missa!

Ur arkivet: om julgodis och uppochnervända badkar

För två år sedan firade vi vår första jul här i lägenheten, en lägenhet som precis hade fått ett kök (vilket jag firade med att baka såklart) men ännu inte hade ett färdigt badrum (något som resulterade i att vi tränade väldigt mycket för på gymmet fanns det dusch). Allt detta och mer därtill (om fördomar tex, och tankar kring julen, tomtena och om att ljuga för barn) bloggade jag såklart om, klicka på citaten om ni är nyfikna på att läsa mer.

Jag har gjort mozartkulor, marsipanbollar med nougat i doppade i choklad och hasselnötsgodis, det vill säga samma sak fast med hasselnötskräm istället för nougat. Jag har gjort min favorit, rocky road (recept), och egenpåhittade marshmallowsgodisar - jag doppade marshmallows i smält choklad blandat med hasselnötskräm och toppade med hackade jordnötter. Sockerchock någon?

Det som dock har tagit priset under höstens badrumscirkus var när kaklet äntligen var färdiglagt och rörmockaren kom och skulle installera badrummsinredningen (som i ungefär en vecka befunnit sig i vårt vardagsrum). När badkaret äntligen är insläpat i badrummet så inser rörmockaren att de andra hantverkarna har satt rören till badkarsblandaren en hel decimeter för långt ner.

Tjockisar är lata människor.
Den här känns mest absurd men tyvärr så är det så att när jag ser en tjock människa så tycker jag att det är väl bara att börja träna… Men, va fan, jag är ingen atlet själv (verkligen inte!) och jag tränar regelbundet. Samtidigt så känner jag människor som är smala som stickor utan att lyfta ett finger. Så, det här är lätt min sämsta fördom – för jag vet hur osann den är!

Att tro på jultomten hör lite till att vara barn, det tillför spänning och glädje – det gör julen lite extra speciell. Så mitt svar är nog ja, förutsatt att man inte förklär den oskyldiga längtan efter den snälla jultomten med insinuationer och hot om att det bara är de bästa och snälla barnen som får julklappar. Då tar man bort glädjen i tron på jultomten tycker jag. Julen för mig handlar om att alla ska ha det bra, att man får en chans att koppla bort från vardagen och ”så som det alltid är”. Oavsett hur man är som person, oavsett om man kan vara sur ibland eller inte städar sitt rum lika bra som sin syster, oavsett vad så ska julen vara något man kan dela med sin familj och tycka om